Olycksundersökning och brandutredning

[PO]

Espenrud Johansson har tittat på olika olycksutredningsmetoder som går att använda för anlagda bränder på skolor.

"Det föreslås att olycksutredningsmetoderna kan ses som ett hjälpmedel för att skapa bättre struktur i de ibland röriga utredningsrapporterna som görs idag. Det föreslås även att de olika olycksutredningsmetoderna kan användas för att hitta mönster i liknande inträffade bränder genom att tillämpa dem på befintliga utredningsrapporter"

"Det finns åtskilliga metoder för att utreda uppkomna olyckor och de används inom ett stort antal skilda områden. Olycksutredningsmetoderna är mycket varierande och skiljer sig bland annat vad gäller tillvägagångssättet och vilket fokus de har på det som ska utredas. Deras huvudsakliga syfte är emellertid att undersöka händelseförloppet, orsakerna samt hur olyckan skulle kunna ha förebyggts. Metoderna har dock använts mycket ringa inom brandområdet, vilket är det som för-anlett detta examensarbete och i arbetet undersöks både metodernas möjlighet att utreda brand-förlopp och vilka resultat de genererar i. Dessutom ges svar på bakgrundsinformationens betydelse för deras tillämpbarhet.

Eftersom antalet olycksutredningsmetoder är väldigt stort gjordes inledningsvis en litteraturstudie av den vetenskapliga litteraturen på området för att ta reda på vilka de vanligaste och mest accepterade metoderna är.

Efter litteraturstudien gjordes ett urval utifrån fyra kriterier för att reducera antalet, och de metoder som undersöks i arbetet är Accident Evolution and Barrier function method (AEB), avvikelseutredning, Events and Causal Factors Charting and Analysis (ECFCA), felträdsanalys samt händelseträdsanalys.

Metoderna tillämpades sedan på tre i Sverige anlagda skolbränder, som valdes ut från tre kriterier. Därefter gjordes en analys baserad på resultaten från tillämpningen och de olika metoderna analyserades med avseende på hur de beskriver brandförloppet, hur de hanterar parallella händelser, om de behandlar icke-tekniska faktorer, om de resulterar i förslag eller åtgärder och hur den tillgängliga informationen påverkar resultatet. Genom analysen möjliggjordes därmed en komparation.

Till sist fördes en diskussion om respektive olycksutredningsmetod.
Resultaten av examensarbetet visade att alla de utvalda och studerade olycksutredningsmetoderna går att tillämpa för att utreda brandförlopp. Dock konstaterades i analysen att resultaten angående hur de beskriver brandförloppet och hur bra beskrivningen blir är skiftande. Det som påverkar är huruvida metoderna hanterar parallella händelser i brandförloppet och hur bra informationen om spridningen och byggnaden är. Informationen påverkar i det avseendet att ju bättre och mer detaljerad information som finns tillgänglig, desto enklare kan metoderna tillämpas. Olycks-utredningsmetoderna har även olika fokus, vilket medför att de ger olika svar på vad som efter-frågas och alla utom händelseträdsanalysen genererar i antingen åtgärder eller orsaker. Händelseträdsanalysen visar istället på tänkbara konsekvenser eller sluthändelser. Med anledning av detta bör inte endast en olycksutredningsmetod användas utan istället bör flera metoder användas för att på så sätt motverka att missa viktiga händelser, orsaker eller åtgärder."