Temporal analys och aktivitetsmodellering av Tsunamikatastrofen 2004

[johan.sjolin]

Efter Sydostasienkatastrofen 2004 visade sig många delar i regeringens agerande vara bristfälliga. Vissa delar av den kritik som riktades mot regeringen av katastrofkommissionen har tidigare riktats bland annat efter Estonias förlisning 1994. De största problem som uppstod innefattar registrering, samarbete och ledning. Ett behov ses därför i att hitta ett tekniskt verktyg för att möjliggöra en enklare och mer strukturerad hantering av information. Regeringen har tidigare uppmärksammat behovet av ett tekniskt system för samordning och därför tillsattes 2002 en utredare. Trots att både utredare och KBM, Krisberedskapsmyndigheten, behandlat ärendet har ett lämpligt tekniskt verktyg ej kommit i bruk. Denna rapport vill tjäna som underlag för ett nytt verktyg och belyser de krav som verktyget bör uppfylla. Kravspecifikationen gäller främst ledning, samarbete och hantering av resurser. En stor brist som uppmärksammats inom departement är bristfällig kommunikation dem emellan vilket leder till att departement ger sig in på varandras områden utan egentlig kunskap eller befogenhet. Genom en bra dokumentation där behov specificeras i ett tekniskt verktyg kan departement och myndigheter med lämpliga egenskaper och kunskap anmäla sig. Om ansvarigt departement anser det lämpligt kan de anta erbjudandet om hjälp och därmed hamnar rätt person på rätt plats. Ett tekniskt verktyg förenklar möjligheterna till samarbete mellan departement och privat sektor eftersom samarbetet dem emellan i nuläget även det är bristfälligt. Genom en webbaserad Internettjänst med lämplig säkerhet kan samarbetet förenklas med myndigheter, organisationer och företag. Utlandsmyndigheter kan använda sig av denna tjänst så att de kan initiera nya projekt om olyckan skulle inträffa utomlands. För att snabbare förmedla och distribuera beslut som tagits, ges förslag om att beslut av åtgärder och finansiering finns samlat och lätt tillgängligt för samtliga berörda parter i datorstödet. Därmed fås ingen fördröjning i tiden för underrättning utan parterna kan själva
uppdatera sig i verktyget.

Under katastrofen blev aktuella och erbjudna resurser ibland bortglömda eller besked gavs om att behov inte förelåg trots att så inte var fallet. För att undvika dessa misstag samt underlätta hanteringen av resurser finns förslag i rapporten på en resurshanteringsfunktion i verktyget. I funktionen ska möjlighet finnas att lägga in resurser med vissa attribut. Attributen är sådana att de anger till exempel tid för färdigställande, beräknad transporttid, antal mellanlandningar och kapacitet för transporter medan tjänster har ett liknande upplägg. Även prisförslag kan framgå för en enklare jämförelse vid likartade resurserbjudande. Viktigt är att systemet uppdateras av erbjudaren om resursen av någon anledning inte längre skulle motsvara de specifikationer som finns angivna, det görs för att öka tillförlitligheten på systemet. För att uppmärksamma behov ska en särskild sida finnas i anslutning till resursfunktionen som anger departementets behov av hjälp. Intresserade erbjudare kan där se vad som krävs för tillfället och hur de kan stå till tjänst. Avtal som staten skrivit ska vara tydligt angivna, indelade och sorterade för att enkelt se om avtal redan finns för att täcka behovet. Visualisering av händelserna har utförts med två befintliga verktyg MS Project och F-REX. Båda verktygen visar sig i nuläget vara olämpliga för ändamålet, men slutsats dras att F-REX har potential att kunna användas på grund av sin strukturerade sparning och användbara funktioner, om verktyget vidareutvecklas och användargränssnittet förbättras. MS Project å andra sidan anses för komplicerat och ej användarvänligt. Att föredra är ett nytt verktyg med enkelt användargränssnitt och funktioner för att alla tjänstemän ska kunna sätta sig in i och använda verktyget vid kris. Befintliga datorstöd kräver att användaren utnyttjar verktyget i vardagligt arbete för att kunna sätta sig in i det mer avancerade systemet. Detta innebär att en ovan person, exempelvis vid en brådskande inkallning av förstärkningspersonal, behöver lägga ner tid för att sätta sig in i systemet. En låg inlärningströskel och lätthanterliga funktioner medför att verktyget kan användas som ett krisprogram. I stort är det viktigaste med verktyget säkerheten och att informationen kan lagras strukturerat. En strukturerad lagring ökar sökbarheten och därmed kan informationen återuppspelas som övning eller analyseras för att i framtiden undvika onödiga tidsfördröjningar med mänskligt lidande eller död som följd. Det är viktigt att ledning på högsta nivå får nytta av den senaste tekniken genom att deras stab följer med i resten av världens och samhällets utveckling inom tekniken. Genom att ett nytt tekniskt system finns tillgängligt täcks det behov som finns inom ledning och samordning samtidigt som onödiga tidsfördröjningar undviks och samhällets sårbarhet minskas.

Nyckelord: tsunami katastrof 2004 MS Project F-REX aktivitetsmodellering temporal analys ledningssystem
samverkanssystem svenska regeringen