Fönsterutrymning via räddningstjänstens stegar

[PO]

I detta ämne samlas frågor till, och svar från, MSB som handlar om fönsterutrymning av boende via räddningstjänstens stegar.

Nyckelord: fönsterutrymning stegutrymning andra utrymningsväg maskinstege stege höjdfordon hävare

[PO]

Är det godkänt med fönsterutrymning via hävare? Och när ska den vara färdig?

MSB besvarar en fråga från en räddningstjänst angående fönsterutrymning via hävare. Eller rättare sagt flera frågor:

"Jag undrar ifall det finns några rekommendationer angående höjdfordon och fönsterutrymning utöver det som man kan finna hos boverket? Går det lika bra med hävare som maskinstege? Finns krav på en viss storlek av hävarens korg? Måste det finnas en stege också om det är en hävare? Rimlig tid att genomföra utrymningen på, enligt boverket så är förutsättningen 15 personer och att den skall påbörjas inom 10 min, men ingen sluttid specificerad."

[PO]

Enligt SBN 75 funkar inte hävare som ersättning för maskinstege

MSB Besvarade en fråga angående krav på på maskinstege eller hävare så här:

"När det gäller den bebyggelse som redan finns idag behöver man beakta vad de byggregler som gällde då byggnaderna uppfördes krävde"

Jag tittade i SBN 75. Där skiljer man mellan hävare och maskinstege. I den bifogade filen finns ett utdrag ur SBN 75.

[JohanR]

Rimligen bör hänsyn tas till angöringstid för en specifik punkt vid en viss höjd på ett hus.

Historiskt så har hävare varit långsammare än maskinstegar pga. hydraulik och tyngd. Men de tekniska förutsättningar som rådde när SBN 75 trädde i kraft gäller nog inte idag. Rimligen bör därför angöringstiden vara en viktig del i kravspecifikationen när ett nytt höjdfordon handlas upp, om fordonet är avsett för livräddande uppgifter.

[PO]

En annan del i detta borde ju vara att det tar tid för en hävare att köra upp och ner jämfört med att folk kan klättra ner samtidigt för en stege.
I byggreglerna har man sagt att lokaler avsedda för upp till 15 personer kan utrymmas med räddningstjänstens utrustning. Då kan orsaken till kravet på stege och inte hävare vara att denna typ av utrymning blir effektivare.
Om man dessutom ska räkna med förändringar över tid så har brandförlopp blivit snabbare och rökgaser giftigare.

[PO]

Rimligen bör hänsyn tas till angöringstid för en specifik punkt vid en viss höjd på ett hus.

Historiskt så har hävare varit långsammare än maskinstegar pga. hydraulik och tyngd. Men de tekniska förutsättningar som rådde när SBN 75 trädde i kraft gäller nog inte idag. Rimligen bör därför angöringstiden vara en viktig del i kravspecifikationen när ett nytt höjdfordon handlas upp, om fordonet är avsett för livräddande uppgifter.

Kloka ord. Det skulle vara spännande att hitta någon undersökning som jämför detta. Jag tror ju att förutom angöringstiden (heter det så?) så borde det spela en ganska stor roll att hävaren behöver gå upp och ner för att släppa av folk medan stegen kan ha ett kontinuerligt flöde. Eller kan den det?

Man ser på de utländska mässorna att de visar upp tygstrutar som släpps ner från hävarna där folk kan kasa ner, vilket tar bort tiden för att gå upp och ner med hävaren. I ett sånt fall tror jag hävaren skulle vinna över en maskinstege vad gäller tid tills allt är utrymt. Se film nedan hur de funkar. Finns för montage på hävare också.

[JohanR]

Sant, t(tot) består ju av anspänningstid, framkörningstid (till uppställningsplats), uppställningstid (tid från stillastående tills resning av maskinstege/hävare påbörjas) och angöringstid (tid från resning till angöring av balkong etc). Sedan tillkommer evakueringstiden.

Hävare med stegtillsats har väl ansetts som en lösning som är godtagbar, dvs används stegtillsatsen så går det att få ett kontinuerligt flöde. Men verkligheten från 32 meters höjd är en annan. Det vanliga är förstås att enstaka personer livräddas via maskinstegens korg, det finns trots allt en kritisk höjd från vilken personer inte längre tycker att det är säkert att klättra ned från.

Har någon räddningstjänst med fallskydd för stegklättingen för de som livräddas? Jag har inget svar på den frågan, men hade varit roligt att få höra hur man resonerar till exempel i Storstockholm som står för flera livräddningar via maskinstege varje år.

[PO]

Vad är räddningstjänstens åtagande avseende stegutrymning över tiden?

MSB besvarar en fråga från en räddningstjänst som undrar över vilka skyldigheter räddningstjänsten har att bistå med stegutrymning på rätt tid när samhället förändras inom områden där räddningstjänsten inte kan påverka.

[PO]

Om räddningstjänsten skaffar en lägre stege, går det att förelägga fastighetsägaren om åtgärder? MSB - 2016

En räddningstjänst har förändrat sin utryckningsorganisation så att man inte längre kan bistå med en andra utrymningsväg i bostadsfastigheter där man, när bygglovet gavs, kunde göra det. Nu undrar man om det går att förelägga fastighetsägaren om åtgärder.
MSBs svar på frågan är: Nej, det är räddningstjänstens/kommunens ansvar.

[PO]

Är liststege ett alternativ till räddningstjänstens stegar? MSB - 2017

MSB yttrar sig i ett tillsynsärende om huruvida väggfasta liststegar kan anses vara ett alternativ till räddningstjänstens stegar som andra utrymningsväg. Ärendet i sin helhet finns här >>> och är i skrivande stund inte avgjort i Kammarrätten.