Allmänt meddelande

PO · 2012-03-07, 07:13

Undersökning av andningsmiljö vid brandövningar, MSB - 2007

Under 2006 och 2007 genomförde MSB en undersökning av instruktörers arbetsmiljö i värme vid Räddningsskolan i Revinge. Även om rapporten är fokuserad på instruktörer vid brandövningar innehåller den mycket intressant även för personal ute på räddningstjänster.

Bland innehållet:

Partiklar och gaser i omklädningsrum och personlig skyddsutrustning
Beskrivning av de olika ämnen som kan påträffas
Beskrivning av mätmetoder för att identifiera farliga ämnen
Resultat av blodprover

Rapporten är gjord av Dr. Stefan Svensson och läkare Bertil Månsson

Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil

Slutrapport, andningsmiljö.pdf (2,91 MB, 16 visningar)

PO · 2012-03-26, 08:17

Vätecyanid underskattad dödsorsak vid brand, Karolinska Institutet - 2011

Forskning vid Karolinska Institutet menar att vätecyanid troligen bidrar till fler dödsfall vid bränder än man hittills känt till. Hittills har kolmonoxid ansetts svara för majoriteten av dödsfall vid bränder.

Ur ett arbetsmiljöperspektiv är denna kunskap viktig för räddningstjänsten eftersom en kolmonoxidförgiftning och en vätecyanidförgiftning har olika behandlingsmetoder. Om det är vätecyanidförgiftning är syrgasbehandling verkningslös om den inte kombineras med ett motgift. Ett motgift som ofta refereras till är Cyanokit.

I en avhandling om att mäta cyanid i utandningsluften för att indikera cyanidförgiftning, av Kristin Stamyr på Karolinska Institutet, finns en intressant diskussion angående problemet med att ha motgift på plats på en skadeplats vid behov. Författaren tillsammans med personal från Storstockholms brandförsvar har resonerat om hur man kan vara säker på att ha tillräckligt med motgift på en brandplats.

"Both fire trucks and ambulances are equipped with oxygen. At least in Stockholm ambulances are also equipped with thiosulphate. However, Cyanokit is only available in special ambulances usually ordered to the fire site and therefore delaying the process.
On the other hand, every single ambulance in the Stockholm area do not have the need for Cyanokit very often, see Figure 4.2. Therefore equipping all ambulances with Cyanokit is probably not the best idea. Additionally, if there is a big fire the ambulance might don´t carry enough antidotes."

"One idea could be that the fire department will bring both detector and antidotes. Even though it may be administratively difficult to motivate that the fire department should carry equipment that they will not use and also to carry drugs that they are not allowed administer. Still if one can overcome these potential administrative obstacles collaboration between the fire department and the ambulance services might bring a good practical solution to the problem."

Ovanstående resonemang är som jag uppfattar det baserat på ett nyttoperspektiv enbart för personerna drabbade av branden. Om man också väger in arbetsmiljönyttan med att alltid ha motgift mot cyanväteförgiftning på plats borde det inte vara svårt att motivera räddningstjänsten att ha med Cyanokit till bränder. En sådan lösning skulle snarare kunna bli en vinna-vinna situation för både sjukvården och räddningstjänsten.

Bifogad fil är en PowerPoint som Professor Gunnar Johanson använde på FLISA-konferensen 2011 för att berätta om Cyanidförgiftning i samband med bränder.

Jag har tidigare redovisat det amerikanska arbetet med cyanväteförgiftning för räddningspersonal här >>>

Nyckelord: cyanväte vätecyanid cyanid

Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil