Allmänt meddelande

Kollapsa
No announcement yet.

Dags för fler nivåer på rökdykning?

Kollapsa
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Visa
Clear All
Nya inlägg

  • Dags för fler nivåer på rökdykning?

    Efter en del funderande och diskuterande med folk runtom i landet vill jag bolla upp några tankar här. De är inte färdigtänkta men det skulle vara intressant att få lite synpunkter.

    I AFS 2007:7 definieras rökdykning fortfarande som inträngning i tät brandrök men AFS:en gäller inte vid måttlig fysisk ansträngning eller belastning. Det innebär att det finns tre olika risknivåer på rökdykning. Hög, normal och låg. Vid den låga risknivån gäller som sagt inte AFS 2007:7, men det finns fortfarande ett ansvar för arbetsgivaren att det skall vara en säker arbetsmiljö vilket innebär att man i de lokala instruktionerna/reglementena måste behandla nivån på något sätt.
    Om man dessutom lägger till en nivå till, väldigt låg riskmiljö, skulle denna kunna användas som benämning för det arbete som sker vid eftersläckning och liknande arbete som bör ske med andningsskydd men inte är rökdykning.

    Det är kanske ingen jättestor vinst men det skulle dock innebära att man fick benämningar på de, som jag ser det, fyra risknivåer som finns vid arbete med andningsskydd vid brand i byggnad.

    Hög riskmiljö
    Normal riskmiljå
    Låg riskmiljö
    Extra låg riskmiljö

    / PO


    Nyckelord: rökdykning afs 2007:7 nivå
    Senast ändrad av SofiaFrindberg; 2010-04-04, 08:03.

  • #2
    Intressant! Men nu pratar Du om miljö, inte skyddsnivå. Det finns givetvis en koppling, men ändå. När det gäller miljö kan man väl säga som så att om det är "hög" risk, bör man nog välja andra sätt att angripa problemet på. Dvs är risken "hög" (vad det nu är) bör man överhuvudtaget inte vistas i den miljön. Eller?

    Detta kräver egentligen en muntlig diskussion, men AV definierar rökdykning ungefär som inträngning i tät brandrök, vanligtvis inomhus, i syfte att...osv. Men ibland kan jag ju behöva andningsapparat mm även utomhus för att skydda mig mot brandrök. Ibland behöver ju brandgaserna inte ens vara svårgenomsiktliga för att vara farliga, men då kan jag ju fortfarande behöva andningsapparat. Låt oss då säga att det inte är brandgaser, utan helt plötsligt har det blivit en farlig gas (i princip detsamma som brandgaser, eller?). Då börjar vi istället prata om kemdykning. Och vid kemdykning har vi ett antal skyddsnivåer (1-4 eller så). Vad är då skyddsnivå 1 (eller 4 om man väljer att klassificera från andra hållet)? Jo, det är andningsapparat, branddräkt, mm, dvs vi ser precis likadana ut som när vi går in i ett hus som brinner. Men varför är det en skyddsnivå när det rör sig om farliga ämnen, men en metod eller rent av en uppgift när det brinner i ett hus?

    Rökdykning är enligt min uppfattning en skyddsnivå och det är den skyddsnivån som behövs (krävs?) när vi ska ta oss in i ett hus som brinner för att utföra en åtgärd (lösa en uppgift).

    Sen är frågan om miljö något annat, dock närbesläktat. Jag anser med andra ord att det inte är speciellt lyckat att försöka "klassificera" miljön eller de situationer vi ställs inför. Möjligtvis kan man använda generella exempel på situationer som kräver olika grader av skydd. Den riskbedömning som görs vid räddningsinsatser måste baseras på kunskap, inte på checklistor eller tabeller.

    Tjingeling
    Stefan Svensson

    Kommentera


    • #3
      Visst hänger arbetsmiljö och skyddsnivå ihop. Vi har en viss nivå på vårt skydd på grund av den miljö vi verkar i. Jag kan inte komma på något exempel när det inte finns en direkt relation mellan skyddsnivå och miljö. Ge gärna ett exempel.

      Att inte gå in när det är hög riskmiljö är nog ett önsketänkande. Däremot skall man vara skyddad på bästa sätt så att inga skador inträffar. Det finns ju ett antal åtgärder man kan vidta vid hög riskmiljö (skyddsgrupp, konventionellt vattensystem etc)

      Sen undrar jag, varför kan rökdykning bara vara en skyddsnivå när det faktiskt kan finnas väldigt olika förutsättningar vid inträngande i tät brandrök? Från soprummet där det inte får plats två rökdykare och en rökdykledare till den stora industrin med långa inträngningsvägar och stora rumsvolymer. Inte kan det vara vettigt att angripa detta med samma skyddsnivå. Det enda man uppnår med att ha samma skyddsnivå på soprummet är att man vid soprumsbrand alltid kommer att bryta mot de regler som finns. Om man skapar ett system där man alltid bryter mot givna instruktioner kommer gränserna för vilka instruktioner som är OK att bryta mot att flyttas efterhand. Det borde vara bättre att hitta några olika nivåer som det känns meningsfullt att följa och som motsvarar det skydd som faktiskt behövs.

      Angående checklistor så kan en checklista innehålla både konkreta frågor med enkla svar som skall resultera i direkta åtgärder och frågor som innebär att befälet gör bedömningar med sin kunskap och kompetens. Låt mig ge några exempel:

      Riskbedömning av brand i byggnad med checklista :
      --------------------------
      Direkt styrande:
      Finns liv att rädda? ja/nej
      Brinner det ut genom öppningar ja/nej
      Brand ut genom mer än XX kvadratmeter fönster och ingen livräddning ska om möjligt resultera i inledande släckning utifrån och därefter angrepp med konventionellt slangsystem.
      ------------------------
      Påminnande:
      Har du beaktat risken för övertändning? ja/nej
      Har du beaktat risken för byggnadsras? ja/nej
      -------------------------

      Översatt från engelska till svenska betyder checklista avprickningslista. Jag tycker det visar ganska bra vad det rör sig om. En hjälp att pricka av de saker man behöver göra/tänka på. I vissa fall kan den ge detaljerat stöd och i vissa fall sparkar den en i rätt riktning. Det vill säga att checklistan förtar inte behovet av kunskap men den kan hjälpa till att använda rätt kunskap. Jämför med piloter före flygning. Jag är rätt nöjd med att de använder en checklista trots att de dessutom är välutbildade.

      /PO

      Kommentera


      • #4
        Tja, exemplet med piloter och checklistor för flygning är inte så lyckat - det finns ett antal exempel (förmodligen ganska många) där saker och ting har gått åt pipan just på grund av att piloten följde checklistan från A till X. Antingen stämde checklistan inte med verkligheten eller så var tiden inte tillräcklig för att komma till den springande punkten. Faran med checklistor är också att vi i vår iver att försöka skriva ner allt vi tror är viktigt, samtidigt missar saker som egentligen är mycket viktigare. Checklistan förtar professionalismen - och vem vill bli anklagad för att vara oprofessionell?
        Men nu kom vi ifrån ämnet.
        Självklart hänger miljö och skydd ihop. Men vi har faktiskt olika nivåer redan idag. Grundnivån i skyddet vid rökdykning är den personliga skyddsutrustningen (andningsapparat, kläder, kunskap mm). Utöver detta har vi organisation. I små och okomplicerade utrymmen kan vi faktiskt lösa uppgiften med en man (med grundnivå i skyddet). I mer komplicerade situationer ska vi arbeta parvis (en organisatorisk utökning av skyddet) och i ytterligare mer komplicerade situationer har skyddsgrupper mm (organisatorisk och teknisk utökning av skyddet).
        Men Du svarade inte på min fråga: varför är det skyddsnivå när det handlar om kemikalier, men en metod när det blir eld och rök (som, bortsett från värmen, också är farlig gas precis som en gasformig och giftig kemikalie)?

        Kommentera


        • #5
          Rökdykning och kemdykning är enligt mitt sätt att se det metoder/arbetssätt för att lösa ett uppkommet problem, t ex människa kvar inne i rökfyllt rum eller läckande ammoniak från en tankvagn. För dessa två metoder, som dessutom har respektive tekniker och taktiker, finns skyddsnivåer på beklädnaden. För kemdykning nivå 1-4 och för rökdykning i princip bara en skyddsnivå, motsvarande nivå 1 inom kemdykningen eftersom denna skyddsnivå enligt erfarenhet och provningar fungerar för rökdykning och "alla" bränder.

          Det skulle ju gå att tänka sig olika skyddsnivåer inom rökdykning också, men då fokus på skyddsgrupper, vattenförsörjning etc och inte på beklädnaden. T ex skyddsnivå 1 = Rd1, Rd2, Rdl och 1 släckbil, skyddsnivå 2 = två rökdykargrupper + parallellkopplade släckbilar osv.

          Johan Rönmark

          Kommentera


          • #6
            Jag tolkar Johans inlägg som ett likartat synsätt som mitt - trevligt. Men jag vänder mig fortfarande mot synsättet att rök- och kemdykning skulle vara en metod.
            Fundera också på Arbetsmiljöverkets roll - att reglera arbetsmiljön så att vi kan arbeta säkert. Arbetsmiljöverket kan väl knappast reglera metoden, däremot skyddet. Och för vårt skydd i olika miljöer har vi både teknik och organisation, vilket då ger oss olika nivåer på skyddet, precis som Johan också är inne på.
            Slå gärna en signal så, diskuterar jag gärna detta med intresserade.
            Mvh
            Stefan

            Kommentera

            Annonser

            Kollapsa

            Working...
            X