Tweet
Jag hade förmånen att få bevaka första dagen av konferensen "Räddningstjänst 2025" i Helsingborg. Det var den första konferensen som ordnades av Föreningen Sveriges Räddningstjänster. Målgruppen för konferensen var räddningschefer, förbundschefer och politiker i kommunala räddningstjänster.
Deltagarna välkomnades av Räddningstjänsten Skåne Nordvästs direktionsordförande, Christian Orsing, varefter Föreningen Sveriges Räddningstjänster presenterades av Anders Ahlström, Norrtälje, och Emma Nordwall, Skåne Nordväst. Det kommer ett separat inlägg om föreningen.
Miljö och ekologisk hållbarhet
Det första blocket handlade om miljö och ekologisk hållbarhet. Det inleddes med ett föredrag av Johan Sjöström från Rise, om skogsbränderna i Kalifornien. Johan gjorde dessutom jämförelser med svenska förhållanden, så vi lärde oss om vilka delar av de amerikanska förutsättningarna som också finns här.
Sen kom vi in på PFAS-frågan. Lynn Ranåker från MSB pratade om ansvarsförhållanden för släckvatten och PFAS-föroreningar ur ett lagstiftningsperspektiv. Bland annat lärde vi oss skillnaden mellan domarna om Hamre respektive Hova och varför domstolarna ansåg att i det ena fallet var räddningstjänsten verksamhetsutövare, men inte i det andra.
Peter Arnevall, Storstockholm, och Emma Nordwall, Skåne Nordväst berättade sen om sina erfarenheter av PFAS-förorenade övningsfält och hur kommunernas miljökontor ibland ställer krav på räddningstjänsterna utan att egentligen ha koll på vad de ställer krav på. Likaså hur räddningstjänsten per automatik förutsätts vara nedsmutsaren i närheten av övningsanläggningar oavsett vilken annan verksamhet som funnits i området historiskt eller att de funna föroreningarna aldrig använts inom räddningstjänsten. Likaså bra beskrivningar av hur brandförsvarens organisationsformer över tid kan göra ansvarsfrågan komplex. Sammanfattningsvis underströk man att man vill ta ansvar för sina delar av problemet, men att det saknas en övergripande styrning för att rätt saker ska kunna ske vid rätt tillfälle.
Rasmus Frid, Räddningstjänsten Skaraborg, berättade om insatsen vid branden i soplagret i Hova. Hur man byggde bassänger för att återcirkulera släckvatten, för att sen täppa igen öppningar med grus för att slutligen lägga sprutbetong över hela byggnaden och på det sättet kväva branden. En intressant sak som Rasmus nämnde var möjligheten att lämna kvar det uppsamlade släckvattnet och att det då är ägarens ansvar att omhänderta det. Jag ska sätta mig in i det lite mer för att förstå det, och det kommer en uppdatering på Utkiken när jag lärt mig mer.
Paneldebatten med föreläsarna i detta blocket fångade upp flera saker som deltagarna i publiken också tyckte var viktiga och som dessutom vid avslutningen på dagen kunde vidareförmedlas direkt till MSB:s Generaldirektör Mikael Frisell och Sveriges Kommuner och Regioners VD Palle Lundberg.
Räddningstjänsten - en del i det civila försvaret
Patrik Oksanen, författare och strategisk rådgivare på Försvarshögskolan inledde med att förklara säkerhetsläget som råder. Han knöt ihop de olika konflikterna som pågår i världen, Rysslands bild av hur världen borde se ut enligt dem, med Sveriges geografiska läge. Det gav en bra grund för varför det är så viktigt att hantera det civila försvarets uppbyggnad så snabbt det bara går. Något som senare underströks av MSB:s GD i sitt föredrag.
Cecilia Uneram, Södertörn, tillsammans med Henrik Larsson, MSB, gav oss en historisk återblick över upprustning och nedrustning av civilförsvaret med fokus på att inte upprepa misstagen som gjorts i de processerna. De fortsatte med att förklara de kommunala räddningstjänsternas roll i det civila försvaret.
Jakob Jansson, Skåne Nordväst, berättade hur Helsingborg sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina arbetat med att bygga upp resiliensen i kommunen. En nyckel till framgång var, och är, att politiken tar frågan på allvar. I Helsingborgs fall innebar det att politiken inledningsvis ville att Jakob skulle tänka mer och större och samtidigt tillförde medel i samma omfattning. En av Jakobs lärdomar som han delade, var att samtidigt med investeringskostnader tänka driftskostnader och driftsorganisation.
Palle Lundberg, SKR, pratade ledarskap och SKR:s roll i uppbyggnaden av det civila försvaret. Han trycker på tre viktiga budskap för kommunernas del.
Slutligen hade MSB:s GD ett föredrag som inskärpte allvaret i den situationen vi befinner oss i just nu. Han berättade hur viktigt det är att ta alla genvägar som går att ta och att vi nu inte kan tänka som vanligt när det gäller kommunal förvaltning med utredningar och långa hanteringstider. Det som behöver ske ska ske så snabbt som möjligt. För att få GD:s formuleringar rätt har jag begärt ut talet från MSB och kommer att lägga upp det i detta ämnet när jag fått det.
Paneldebatten i detta blocket blev väldigt bra. Räddningstjänsterna påtalade att staten ställer krav, men att det ännu inte finns några öronmärkta medel till räddningstjänsterna utan de kan stanna hos kommunerna. Likaså att enskilda miljökontor, med all rätta, ställer miljökrav på räddningstjänster men att det saknas en övergripande samordning som gör att räddningstjänsterna kan fokusera på det som är viktigast för stunden. Kanske är det inte PFAS som är det viktigaste i ett två-årsperspektiv, men ändå äter det mycket resurser just nu. Både GD för MSB och VD för SKR tog till sig och förstod synpunkterna som kom från både publik och föredragshållare och lovade att ta med sig dessa.
Deltagarna välkomnades av Räddningstjänsten Skåne Nordvästs direktionsordförande, Christian Orsing, varefter Föreningen Sveriges Räddningstjänster presenterades av Anders Ahlström, Norrtälje, och Emma Nordwall, Skåne Nordväst. Det kommer ett separat inlägg om föreningen.
Miljö och ekologisk hållbarhet
Det första blocket handlade om miljö och ekologisk hållbarhet. Det inleddes med ett föredrag av Johan Sjöström från Rise, om skogsbränderna i Kalifornien. Johan gjorde dessutom jämförelser med svenska förhållanden, så vi lärde oss om vilka delar av de amerikanska förutsättningarna som också finns här.
Sen kom vi in på PFAS-frågan. Lynn Ranåker från MSB pratade om ansvarsförhållanden för släckvatten och PFAS-föroreningar ur ett lagstiftningsperspektiv. Bland annat lärde vi oss skillnaden mellan domarna om Hamre respektive Hova och varför domstolarna ansåg att i det ena fallet var räddningstjänsten verksamhetsutövare, men inte i det andra.
Peter Arnevall, Storstockholm, och Emma Nordwall, Skåne Nordväst berättade sen om sina erfarenheter av PFAS-förorenade övningsfält och hur kommunernas miljökontor ibland ställer krav på räddningstjänsterna utan att egentligen ha koll på vad de ställer krav på. Likaså hur räddningstjänsten per automatik förutsätts vara nedsmutsaren i närheten av övningsanläggningar oavsett vilken annan verksamhet som funnits i området historiskt eller att de funna föroreningarna aldrig använts inom räddningstjänsten. Likaså bra beskrivningar av hur brandförsvarens organisationsformer över tid kan göra ansvarsfrågan komplex. Sammanfattningsvis underströk man att man vill ta ansvar för sina delar av problemet, men att det saknas en övergripande styrning för att rätt saker ska kunna ske vid rätt tillfälle.
Rasmus Frid, Räddningstjänsten Skaraborg, berättade om insatsen vid branden i soplagret i Hova. Hur man byggde bassänger för att återcirkulera släckvatten, för att sen täppa igen öppningar med grus för att slutligen lägga sprutbetong över hela byggnaden och på det sättet kväva branden. En intressant sak som Rasmus nämnde var möjligheten att lämna kvar det uppsamlade släckvattnet och att det då är ägarens ansvar att omhänderta det. Jag ska sätta mig in i det lite mer för att förstå det, och det kommer en uppdatering på Utkiken när jag lärt mig mer.
Paneldebatten med föreläsarna i detta blocket fångade upp flera saker som deltagarna i publiken också tyckte var viktiga och som dessutom vid avslutningen på dagen kunde vidareförmedlas direkt till MSB:s Generaldirektör Mikael Frisell och Sveriges Kommuner och Regioners VD Palle Lundberg.
Räddningstjänsten - en del i det civila försvaret
Patrik Oksanen, författare och strategisk rådgivare på Försvarshögskolan inledde med att förklara säkerhetsläget som råder. Han knöt ihop de olika konflikterna som pågår i världen, Rysslands bild av hur världen borde se ut enligt dem, med Sveriges geografiska läge. Det gav en bra grund för varför det är så viktigt att hantera det civila försvarets uppbyggnad så snabbt det bara går. Något som senare underströks av MSB:s GD i sitt föredrag.
Cecilia Uneram, Södertörn, tillsammans med Henrik Larsson, MSB, gav oss en historisk återblick över upprustning och nedrustning av civilförsvaret med fokus på att inte upprepa misstagen som gjorts i de processerna. De fortsatte med att förklara de kommunala räddningstjänsternas roll i det civila försvaret.
Jakob Jansson, Skåne Nordväst, berättade hur Helsingborg sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina arbetat med att bygga upp resiliensen i kommunen. En nyckel till framgång var, och är, att politiken tar frågan på allvar. I Helsingborgs fall innebar det att politiken inledningsvis ville att Jakob skulle tänka mer och större och samtidigt tillförde medel i samma omfattning. En av Jakobs lärdomar som han delade, var att samtidigt med investeringskostnader tänka driftskostnader och driftsorganisation.
Palle Lundberg, SKR, pratade ledarskap och SKR:s roll i uppbyggnaden av det civila försvaret. Han trycker på tre viktiga budskap för kommunernas del.
- Sveriges system för civilt försvar måste hänga ihop. Kommuner och regioner behöver vara företrädda i sektorsmyndigheternas arbete. Regionalt behövs ett strategiskt samarbete mellan länsstyrelser i respektive civilområde, regioner och kommuner.
- Kommunerna kan inte trolla med knäna. Finansieringen är avgörande för takten på uppbyggnaden. Idag fastnar en för stor del av pengarna inom statliga myndigheterna.
- För att inte tappa tid i uppbyggnaden av Sveriges motståndskraft och robusthet behövs snabbspår i avvaktan på att ny lagstiftning är på plats. Snabbspår prioriteras rimligen från kommuners och regioners risk- och hotbild. En del kommuner och regioner har geografiska eller på annat sätt särskilt viktiga roller för totalförsvaret, vilket måste beaktas av regeringen vad gäller stöd till investeringar och andra insatser.
Slutligen hade MSB:s GD ett föredrag som inskärpte allvaret i den situationen vi befinner oss i just nu. Han berättade hur viktigt det är att ta alla genvägar som går att ta och att vi nu inte kan tänka som vanligt när det gäller kommunal förvaltning med utredningar och långa hanteringstider. Det som behöver ske ska ske så snabbt som möjligt. För att få GD:s formuleringar rätt har jag begärt ut talet från MSB och kommer att lägga upp det i detta ämnet när jag fått det.
Paneldebatten i detta blocket blev väldigt bra. Räddningstjänsterna påtalade att staten ställer krav, men att det ännu inte finns några öronmärkta medel till räddningstjänsterna utan de kan stanna hos kommunerna. Likaså att enskilda miljökontor, med all rätta, ställer miljökrav på räddningstjänster men att det saknas en övergripande samordning som gör att räddningstjänsterna kan fokusera på det som är viktigast för stunden. Kanske är det inte PFAS som är det viktigaste i ett två-årsperspektiv, men ändå äter det mycket resurser just nu. Både GD för MSB och VD för SKR tog till sig och förstod synpunkterna som kom från både publik och föredragshållare och lovade att ta med sig dessa.
Kommentera