Branden på Triangle Shirtwaist Company, New York - 1911

Den 25 mars 1911 bröt en brand ut på Triangle Shirtwaist Company, som låg på de tre översta våningarna i en 10-våningsbyggnad nära Washington Square Park i New York City. Branden var den värsta i stadens historia vid den tiden, dödade 146 människor.

1911 var New Yorks brandkår inte utrustad för en brand av denna skala. I själva verket nådde vattenströmmen från brandkårens slangar och stegar bara så högt som till sjunde våningen.

Följderna av denna brand var en kritisk och viktig period som så småningom ledde till en av de mest betydelsefulla och varaktiga drivkrafterna för arbetsreformer och brandsäkerhetsregler i USA:s historia.

Denna tragedi var vad som krävdes för att genomföra reformer i New York City. Reformen skedde med införandet av obligatoriska brandövningar, installation av sprinklersystem, reglerade arbetsförhållanden och begränsade arbetstider för kvinnor och barn. I själva verket blev allt som orsakade dödsfallen i Triangle Shirtwaist Company​ olagligt.

Branden inspirerade till viktiga framsteg inom brandsäkerhet, inklusive skapandet av NFPA 101®, Life Safety Code® och inrättandet av American Society of Safety Engineers (nu American Society of Safety Professionals).


Artikel: NFPA Journal - Workplace worry

Explosionen i Oppau, Tyskland – 1921

Explosionen orsakades av en sprängning för att lossa gödselmedel som lagrades i en silo. Cirka 4500 ton av en blandning av ammoniumsulfat och ammoniumnitrat exploderade. 500 människor dog och ca 2000 skadades. Tryckvågen var så kraftig att den kändes ända till Frankfurt, som ligger mer än 80 kilometer bort.

Bifogat finns FFI Rapporten, ett faktaförtydligande och kemisk-teknisk omvärdering av händelsen, (Norska försvarets forskningsinstitut).​
​

BASF minidokumentär (tyska med engelsk text)


The Ravens Eye (engelska)
​

Stor brand i paraffin- och vaxfabrik, London - 1950

I januari 1950 utbröt en omfattande brand i en paraffin- och vaxfabrik och lagerlokal på Thamesside, vilket särskilt påverkade området runt Battersea och Fulham. Händelsen krävde en omfattande brandbekämpningsinsats och resulterade i skador på flera brandmän.

Eftersom fabriken låg precis vid vattnet angreps branden från flera håll. Brandmän använde både stegbilar på landsidan och brandpråmar (fire-floats) ute på Themsen för att pumpa vatten direkt från floden.

Intensiteten i branden var så hög att en stor lyftkran på området kollapsade.​

I videon nedan visas bland annat hur brandmän klättrar uppför kolhögar och går genom smält vax inuti de utrensade resterna av lagret. Den visar även att danska brandmän befann sig på platsen under insatsen.

Kollapsen av Pemberton Mill och efterföljande brand, Lawrence Massachusetts - 1860

Kollapsen av Pemberton Mill den 10 januari 1860, räknas som den värsta industriolyckan i delstatens historia.
Vid 16.30-tiden gav byggnadens väggar plötsligt vika. Inom loppet av några sekunder rasade den fem våningar höga textilfabriken samman och begravde över 600 arbetare, främst kvinnliga immigranter från Irland och Skottland, under tonvis av tegel, maskiner och timmer.

Tragedin förvärrades under räddningsarbetet vid 21.30-tiden. En räddningsarbetare råkade välta eller krossa en oljelykta, vilket antände bomull och läckande olja i rasmassorna. En enorm eldsvåda bröt ut som brände ihjäl många som fortfarande satt fastklämda men vid liv.

En utredning efteråt visade att katastrofen berodde på en kombination av fuskbygge och överbelastning. De bärande pelarna var dåligt gjutna med ojämn tjocklek, vilket gjorde dem spröda och otillräckliga för att bära golven. De nya ägarna hade packat fabriken med betydligt fler tunga vävstolar och maskiner än vad konstruktionen var dimensionerad för. Det användes murbruk av låg kvalitet och väggarna hade visat tecken på att ge vika redan innan maskinerna installerades.

Trots att chefsingenjören Charles Bigelow klandrades för försummelse, ställdes ingen inför rätta eller straffades för olyckan. Det ledde inte heller till några omedelbara lagändringar för arbetarskydd. En ny fabrik byggdes upp på samma plats två år senare.

Kort dokumentär från Fascinating Horror


Video från Fascinating Horror med berättelser från händelsen
​​​

Hollingshead-branden​, Camden, New Jersey - 1940

"Den stora branden i Camden", känd som Hollingshead-branden, var en av de största industribränderna i stadens historia. Den startade den 30 juli 1940 vid fabriken R. M. Hollingshead Corporation, som då var världens största tillverkare av kemiska produkter för fordon.

Branden utlöstes av en serie explosioner som tros ha startat i en blandningstank eller på grund av antändning av brandfarliga ångor i källaren.

Fabriken innehöll stora mängder flyktiga ämnen som vax, olja, lack och bromsvätska, vilket fick elden att sprida sig snabbt. Flammorna spred sig snabbt till närliggande bostadsområden och förstörde eller skadade över 60 hem.

Före 1940 saknade Camden ordentlig zonindelning, vilket innebar att tunga kemiska industrier låg vägg i vägg med trähus och bostäder. Branden tvingade staden att anta nya stadsplaneringslagar som separerade industriell tillverkning från bostadsområden.

Branden ledde till att National Fire Protection Association (NFPA) uppdaterade sina säkerhetskoder (specifikt NFPA 30, som rör brandfarliga vätskor). Man införde krav på:

• Explosionssäker elutrustning i lokaler där ångor kan samlas.
• Bättre ventilation för att förhindra att kemiska gaser når kritiska koncentrationer.
• Automatiska sprinklersystem som är anpassade för kemikaliebränder, inte bara vatten.

​Efter 1940 blev det standard med hårdare krav på lagringstankar och rörledningar. Lagstiftningen började kräva att stora mängder kemikalier skulle förvaras i underjordiska tankar eller i byggnader med förstärkta brandväggar och system som kunde isolera en brand till en mindre sektion.​

Även om det dröjde till 1970-talet innan den federala myndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) bildades, lade händelser som Hollingshead-branden grunden för argumenten att staten måste reglera arbetsmiljön.​

​​​​​