Individanpassat brandskydd - En studie om hur dödsbränder kan minskas för ålderskategorin 65 år och äldre - 2020

Syftet med rapporten är att öka medvetenheten i samhället kring att äldre personer (ålderskategorin över 65 år och personer med vissa åldersrelaterade funktionsnedsättningar) i större utsträckning, än människor som inte ingår i gruppen, omkommer till följd av brand i bostad. Syftet är också att med gällande regelverk och riktlinjer se vilka möjligheter och hinder som finns för att genomföra en behovsanpassning av brandskyddet i ordinära boenden. Men också att belysa hur det ser ut idag och vilken vilja till implementering som finns hos kommunerna för att nå målet om en nollvision mot dödsbränder. Till syftet hör också att ta reda på vilka kostnadsaspekter som finns förknippade med IAB. Vilken nytta det finns med att vidta åtgärder för att höja skyddet för den, enligt studien, utsatta gruppen.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Arvid Franzén och Richard Lundstedt vid LTU.

Brandskyddssituationen i bostäder som marknadsförs åt äldre - 2019

Avsikten med denna studie är att belysa problemet med verksamhetsklassificeringen av bostäder som marknadsförs åt äldre och ge en bild av hur omfattande det är. Tanken är att den ska kunna bidra med kunskap och en bredare grund för vidare studie av problemet. Förhoppningen är att kartläggningen ska kunna fungera som stöd för en omvärdering av brandsskyddskraven på dessa flerbostadshus.

Det är studiens syfte att kartlägga brandskyddet i ett urval av svenska bostäder som marknadsförs åt äldre. Därtill är det även intressant att undersöka vilken förmåga de boende i dessa bostäder bedöms ha att sätta sig i säkerhet i händelse av brand samt hur tillräckligt arbetet med individanpassat brandskydd är för att ge dem tillräcklig nivå av brandskydd. Slutligen avser studien undersöka den framtida riskbilden för individer i riskgruppen med hjälp av sakkunniga inom räddningstjänsten.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Rebecca Hedberg vid LTU.

The Perception of Socio-Demographic Risk Factors in Residential Fires - 2023

Emilia Wretmans och Rebecca Wigervalls gemensamma examensarbete vid examen i Brandingenjör och Civilingenjör i Riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola:

Rapporten är skriven på engelska.

Keywords/sökord: Socio-demographic factors, social, factors, residential, fatal fires, inequality, perception

Brandforsk resultatwebinarium: Identifiering av hinder avseende stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta och förslag på vägar framåt
​


Inspelning från webinariet den 9 december 2022
​

Hemtjänst och brandsäkerhet, ur räddningstjänstens perspektiv: En studie om räddningstjänsters samverkan med hemtjänster i utbildningssyfte - 2020

År 2009 fick myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett uppdrag av regeringen att ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas hos den enskilde människan. Ett av målen i den nationella strategin var att ”Antalet döda och allvarligt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020”. Målet kommer sannolikt inte uppfyllas.

Antalet äldre personer ökar i Sverige och om tio år beräknas det ske en ökning från 513 000 till 767 000 personer som är över 80 år. Fler väljer att bo kvar hemma i ett så kallat ordinärt boende. Äldre personer tillhör den kategori av personer som är utsatta i samhället och är överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken. Hemtjänst är den funktion som ofta har en daglig kontakt med de äldre personerna i samhället.

Denna studie består av en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien behandlar relevanta regelverk, statistik och information kring MSB:s nollvision samt andra underlag kring brandsäkerhet.

Enkätundersökningen undersöker 30 kommuner i Sverige från räddningstjänsternas perspektiv där de får svara på frågor gällande utbildning av hemtjänstens personal. Av de 30 kommunerna bedriver 11 teoretisk utbildning, och 9 av dessa även praktisk utbildning. Majoriteten har utbildning vart tredje år och utbildningarna är något som uppskattas av hemtjänstens personal som uppvisar ett stort engagemang och vilja att förbättra brandsäkerheten hos sina brukare. Respondenter svarade att 19 kommuner inte bedriver utbildning av hemtjänstens personal där politiska beslut, tidsbrist och ekonomi representerar majoriteten av anledningar till att de inte utbildar idag.

För att få en mer systematisk och kontinuerlig utbildning krävs det politiska beslut då tidsbrist och ekonomi är en stor faktor. Genom att tillsätta mer pengar till både de kommunala räddningstjänsterna och hemtjänsten för förebyggande brandskyddsarbete kommer räddningstjänsterna att kunna bedriva utbildning av hemtjänstens personal.

​
Rapporten är ett examensarbete skrivet av Eric Nilsson och Marcus Rosenberg vid LTU.

Nyckelord: Hemtjänst, Räddningstjänst, Brandsäkerhet, Äldre befolkning, Nollvision​

En litteratur- och intervjustudie om ansvaret för ett tillfredställande brandskydd hos de med Avancerad Sjukvård i Hemmet, ASiH - 2022

I denna rapport har det undersökts om det föreligger problem och risker att ta hem vården till bostaden och hur det i sådana fall påverkar de berörda aktörerna som i daglig verksamhet kommer i kontakt med dessa frågor. Det har också undersökts hur myndigheter arbetar i frågan om stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta och om de ser en problembild med denna typ av vård i hemmet och i sådana fall hur de kan jobba mot en lösning. Frågeställningar som vem har ansvaret är avgörande i arbetet med att svara på de frågeställningar som behandlas

Rapport är ett examensarbete skrivet av Emma Norbäck och Molly Eriksson vid LTU

Brandforsk resultatwebinarium: Hemtjänst och brandsäkerhet, ur hemtjänstens perspektiv - 2021


Inspelning från seminariet den 16 mars 2021



Informationsfilm om vägledning Brandsäker bostad för alla​​