Om du inte kan logga in på Utkiken kan det bero på att Internet Explorer inte längre supportas. Microsoft slutade supporta Internet Explorer 2013 och nu har även Utkikens plattform slutat fungera med Explorer. Testa Chrome, Edge eller någon annan modern webbläsare så bör det funka. Annars säg till. po@utkiken.net
Välkommen till Utkiken.
Du vet väl om att över 100 räddningstjänster abonnerar på tillgång till Utkiken för samtlig personal.
Kontakta po@utkiken.net om du undrar om just din räddningstjänst abonnerar.
Mer på Utkiken om automatiska brandlarm som teknisk service
Det finns ett annat ämne på Utkiken med avtalsexempel för automatiska brandlarm. Där finns det några äldre exempel på räddningstjänster som inte påkallar fri väg på automatiska brandlarm.
Det finns här: www.utkiken.net/node/514
Södertörn har två nivåer på automatiska brandlarm. Den lägsta är prio2, Teknisk indikering, vilket medför att räddningsstyrkan alarmeras men åker utan att påkalla fri väg på larmet. Prio 1 finns att tillgå för de objekt som gör vissa åtgärder vid sina larmanläggningar som medför att det blir högre kvalitet på larmsignalen från dessa anläggningarna. Prio 1-larm hanteras på samma sätt som andra räddningstjänstlarm.
Automatlarm bör behandlas som bekräftad brand, Karlstad Universitet - 2007
I en rapport från Karlstad universitet på uppdrag av Räddningsverket är en slutsats att räddningstjänsten bör behandla ett inkommet larm från ett automatiskt brandlarm som om det vore en bekräftad brand. Anledningen till det är att kostnaden för att komma senare till ett objekt där det verkligen brinner är såpass stor att endast en marginell försening krävs för att det ska vara olönsamt.
Efter denna rapport skrevs 2007 har MSB gått ut med ett PM om avgifter för larm som inte stämmer överens med åsikterna i denna skrift. Jag har efterfrågat det PM:et och kommer att komplettera med det när jag får fatt i det. Oavsett MSB:s senare åsikt är det ett intressant resonemang om det samhällsekonomiska i denna rapporten.
Hej PO, grymt jobbat. Roligt att se all respons från övriga delar av rtj Sverige.
Har detta PM gått att få tag i eller vet du vem man skulle kunna tänkas vända sig till? Kan vi hjälpas åt.
Sydöstra Skåne, SÖRF, låter anläggningsägaren ta ansvar för sin larmanläggning- 2017
SÖRF har nyligen infört ett system där man har tre olika larmnivåer på automatiska brandlarm. Den lägsta nivån, "Låg", innebär att man har en anspänningstid som vid vanliga räddningstjänstlarm, där man åker klädda för räddningsinsats men inte bryter mot några trafikregler under framkörningen.
I de bifogade dokumenten beskriver man sitt system. Några dokument är riktade till fastighetsägarna och några är riktade till personalen på räddningstjänsten. I dokumenten anges nivåerna för utalarmering. Larm nivå-1 är ett "vanligt" räddningstjänstlarm där man påkallar fri väg och i Nivå-2 har man fyllt på med en ledningsnivå på mer komplicerade objekt.
Förutom det som anges i dokumenten har man en särskild larmplan för skolor i deltidsområden där enbart FIP-befälet åker på larm under perioden från den 15 augusti till den 1 juni klockan 07-17, det vill säga då det är verksamhet i byggnaden. Under loven räknar man med att det är hantverkare aktiva och därmed ökade risker.
Vid nyinstallationer av brandlarm kräver man larmlagring.
Befälet bedömer om man ska åka blått, Mälardalen - 2017
I Mälardalen är det upp till befälet (ofta styrkeledaren) att bedöma om det är motiverat att påkalla fri väg i samband med automatiska brandlarm. Det är också inskrivet i avtalet med anläggningsägaren.
Södra dalarna åker med blåljus på brandlarm och utan på lyfthjälp och inbrottslarm - 2017
Södra Dalarna åker med blåljus på alla automatiska brandlarm. När det är automatiska larm av annan karaktär, till exempel inbrottslarm, åker man dock utan att påkalla fri väg. Man påkalla inte heller fri väg vid lyfthjälpslarm.
I Norrtälje beställer anläggningsägaren åtgärd på automatlarmen - 2017
Så här beskriver Kenneth Strömberg deras upplägg kring automatiska brandlarm:
Räddningstjänsten i Norrtälje åker mestadels så kallat prio2 på inkomna automatlarm vilket innebär att vi normalt inte påkallar fri väg.
I övrigt är det ingen skillnad mot prio1, vi åker omedelbart med samma anspänning som prio1 och det utlarmade befälet har mandat att prioritera om till prio1 om det t.ex. är en onormal trafiksituation eller om det av någon annan orsak inte känns bra. Generella ändringar till prio1 och fler enheter görs t.ex. på skolor i samband med skolavslutning och skolstart.
Vi är noga med att våra avtal rimmar med den enskildes ansvar enligt LSO och begär därför att ”kunden” själv bestämmer åtgärd från oss. Det innebär att kunden kan välja allt mellan att bli uppringd vid larm till att vi åker med allt vi har. Självklart rekommenderar vi kunden lämplig åtgärd som i de flesta fall är en släckbil men är noga med att det är kunden som bestämmer.
Naturligtvis blir det en myndighetsfråga om det finns myndighetskrav på överföring till räddningstjänsten och om kunden endast vill bli uppringd men som sagt, vi vill inte ta kundens ansvar.
Vi medger också att kunden kan återkalla räddningstjänsten efter larm om vi inte behövs efter utväxling av en återkallningskod. En stor fördel för oss i Norrtälje då vi har upp till 3 mil att åka till vissa objekt.
Vi kan också åka prio1 men begär då att kunden anpassar sin larmanläggning så den med större sannolikhet larmar när vi behövs och inte att ca 95% av larmen är felaktiga. Vi har några kunder som har gjort det och ett exempel kan vara att man använder sig av en ingång till i sin larmsändare (som normalt har 8) och som betyder ”verifierat larm”. Det innebär att ingång 1 = brand, ingång 2 = tekniskt fel och ingång 3 = verifierat larm.
Om en rökdetektor larmar så får räddningstjänsten larm via ingång 1 alltså brand och åker då normalt prio2 med en släckbil, skulle sedan en detektor till larma eller att en larmknapp trycks in samtidigt skickar larmsändaren ett nytt larm via ingång 3 som är verifierat larm. Då övergår ärendet omedelbart till prio1 och räddningstjänsten betraktar ärendet som räddningstjänst med allt vad det innebär, fler enheter larmas, fog för att påkalla fri väg uppstår mm.
Med en modern larmanläggning med adresserbara detektorer är detta inget problem, medför inga mer nämnvärda kostnader i samband med installation och är endast en programmeringsfråga.
Bifogar våra mallar för ”samarbetsavtal”. Avtalen är inte så enkla att förstå men vi anser att det inte gör något då vi strävar efter att träffa alla nya kunder och erbjuder också alltid att komma ut och informera om detta, om brandrisker och den enskildes ansvar enligt LSO mm på t.ex. personalmöten eller dyligt.
Medelpad har renodlat räddningstjänst kontra teknisk service - 2017
Medelpad är på gång att revidera sina rutiner och avtal för automatiska brandlarm. Man kommer dock att hålla fast vid sitt renodlade sätt att skilja på räddningstjänstlarm och teknisk service från automatlarmsanläggningar.
De bifogade dokumenten är som sagt under omarbetning men ger ändå många intressanta tankar om hur man kan resonera kring automatiska brandlarm, avtal och larmplaner.
Dokumentet Kvalitetsplan förljer med som en del av avtalet med kunden.
Dokumentet "Räddningstjänstens hantering..." är ett internt dokument som beskriver hur man internt resonerar.
Likaså är två avtalsexempel bifogade för de två olika typerna avtal som finns.
Utkiken använder personlig data från användarna av Utkiken genom att spara cookies och liknande för att ge en bra användarupplevelse. Delar av denna data används även för att få bra innehåll i nyhetsbreven. Ingen data säljs eller delas vidare till någon tredje part. För mer info läs Personuppgifts- och cookie-policy.
Genom att klicka på "JAVISST" nedan, är du med på ovanstående.
Tweet
Kommentera