Om du inte kan logga in på Utkiken kan det bero på att Internet Explorer inte längre supportas. Microsoft slutade supporta Internet Explorer 2013 och nu har även Utkikens plattform slutat fungera med Explorer. Testa Chrome, Edge eller någon annan modern webbläsare så bör det funka. Annars säg till. po@utkiken.net
Välkommen till Utkiken.
Du vet väl om att över 100 räddningstjänster abonnerar på tillgång till Utkiken för samtlig personal.
Kontakta po@utkiken.net om du undrar om just din räddningstjänst abonnerar.
Skärsläckaren som röjnings- och släckverktyg för fartyg av kolfiberkomposit, 2000
Författare: Tomas Carlsén och Henrik Winkler
Kockums Varv AB i Karlskrona har i uppdrag från FMV börjat bygga korvetter av Visbyklass. Dessa är uppbyggda av en sandwichkonstruktion med kolfiberlaminat på vardera sidan om en kärna av skumplast, med produktnamnet Divinycell.
Detta arbete utvärderar hur väl lämpad skärsläckaren är att ha ombord på fartyget som röjnings- och släckredskap. Dessutom har sandwichkonstruktionens brandegenskaper undersökts i en konkalorimeter.
Rapporten undersöker hurvida CAF bör användas till att kyla brandgaser i ett utrymme. Jämförelser görs med den kyleffekt vatten har.
För att jämföra de båda undersöker man hur mycket vatten som används vid kylningen av brandgaserna då de kommer in som vatten droppar eller CAF.
Inledande insats mot ventilationskontrollerad brand med risk för backdraft - 2011
Författare: Linus Ahlman och Sebastian Du Rietz
Räddningstjänsten ställs ofta inför ventilationskontrollerade bränder och det är dessa som skapar störst problem. Trots detta finns det inte lika mycket arbete utfört gällande underventilerade som ventilerade bränder. Den här rapporten visar att en inledande släckinsats med vatten är meningsfull då den kan förhindra att brandgaserna antänds och därmed förhindra att backdraft uppstår.
Rapporten består av en beskrivning av ventilationskontrollerad brand vilket följs upp av 35 empiriska försök där vattnets förmåga mot en ventilationskontrollerad brand utvärderas. Försöken genomfördes i en fraktcontainer, där bränslet huvudsakligen utgjordes av lastpallar, och byggde på att en brand tvingades bli kraftigt underventilerad varefter öppning skedde och utfaller studerades. I ett antal av försöken tillfördes en känd mängd vatten innan öppning för att utvärdera vilken inverkan det fick på brandförloppet.
MSB-studie om släcksystem, dess förmåga och miljöpåverkan - 2013
MSB har finansierat en studie, gjord av SP och Södra Älvsborg, som beskriver olika släcksystem och dess fördelar och nackdelar. Fokus är på miljöfrågorna, men i rapporten kommer även systemens effektivitet och användningssätt med i beskrivningarna.
Alternativa släcksystem - En sammanställning av räddningstjänsten erfarenheter - 2012
Författare: Hampus Aronsson och Robin Emanuelsson
I dagens svenska räddningstjänst används ett alternativ till de konventionella släckmetoderna och släcksystem. Olika räddningstjänster har olika förutsättningar och behov som de strävar efter till att tillgodose på bästa möjliga sätt. Valet av släcksystem är viktigt då räddningstjänsten ska utrusta sig för att bemöta behoven och det är sällan ekonomiskt rimligt för varje enskild kår att införskaffa alla nya tillgängliga system.
Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka alternativa släcksystem som används idag och hur deras funktion, styrkor och svagheter upplevs av räddningstjänsten. Syftet är även att rapporten ska visa vilket beslutsunderlag som räddningstjänsten grundar sina val vid införskaffning av nya släcksystem på och att rapporten ska kunna vara en del av detta underlag.
Arbetet syftar till att utvärdera användandet av lättskum och dess egenskaper i stora lokaler. Undersökningar har gjorts både genom sammanställning av erfarenheter och med hjälp av tester i fullskala.
Information har samlats in med hjälp av ett enkätutskick till Sveriges räddningstjänster där svaren pekade på att de huvudsakliga problemen med användandet av lättskum var bristen på kunskap om utrustningen samt avgörande av lämpliga situationer. Både de som besvarade enkäten och intresserade personer inom branschen som har hört av sig, fick möjlighet att lämna uppgifter från insatser som de har utfört med lättskum.
Skärsläckaren är ett verktyg som kan användas till både håltagning och brandbekämpning. Utrustningen är tänkt att vara ett komplement till en traditionell rökdykarinsats och därmed inte ersätta rökdykningen. Skärsläckaren ska kunna släcka bränder i det inledande skedet eller kunna minska temperaturen i ett rum så pass mycket att rökdykarparets arbetsmiljö avsevärt förbättras.
Räddningstjänsten i Piteå kommun har funderingar på att köpa in en skärsläckare till stationen i Piteå. Syftet med arbetet är att det ska kunna fungera som ett underlag som kan användas vid beslut om ett eventuellt köp av skärsläckare till räddningstjänsten i Piteå. Frågor rörande funktion, kostnader och hur skärsläckaren används idag kommer att besvaras.
Lättskum som skydd av egendom vid brand i byggnad - 2009
Författare: Ulf Kronqvist och Jonas Karlsson
Syftet med detta projektarbete är att introducera en tanke på annat användningsområde eller mål med lättskumfyllning än som brandsläckande eller begränsande av brandspridning, nämligen att använda skummet som ett skydd för egendom. Praktiska försök har gjorts i samband med rapporten, då för att undersöka två av de skyddande egenskaper som lättskum ger, skydd mot konvektiv värme respektive strålningsvärme. Med de egenskaper som lättskum har, är lättskumfyllning en potentiell metod för att skydda egendom mot sekundärskador i en byggnad i brand.
Pyrotekniskt Genererade Aerosolers förmåga att släcka kabelbränder - 2013
Författare: Marco De Pedis och Oskar Jonsson
Det är välkänt att bränder kan utgöra fara för personer. Dessutom kan även själva släckningsarbetet av branden utgöra en risk, till exempel när det handlar om spänningssatta komponenter. Här kommer Pyrotekniskt Genererade Aerosoler (PGA) in som ett bra alternativ till vanliga släckmetoder. Dessa kräver inte att man befinner sig i det brandutsatta utrymmet eller att den exakta positionen av branden är lokaliserad.
En MSB-rapport om alternativa släckmetoder vid brand i byggnad. Man har gjort en genomgång av ett antal inträffade bränder och drar lärdomar av resultatet från dessa. Störst fokus som alternativ metod läggs på skärsläckare, övertrycksventilation och värmekamera-användning men det finns även någon annan metod omnämnd.
Små och storskaliga släckförsök med CAF och A-skum mot vätskebrand av bensin, LTU - 2015
Författare: Elin Lindsjö
Luleå räddningstjänst tog 2014 ett initiativ och genomförde ett släckförsök med CAF-system och A-skum mot en vätskebrand av flygfotogen. Intresset för att undersöka användningen av CAF-system mot vätskebränder beror delvis på att en ökad användning av CAF-system tillsammans med A-skum kan innebära att behovet av filmbildande skumvätskor minskar och därmed reduceras spridningen av miljöfarliga fluorerade ämnen i miljön.
Släckförsöket 2014 visade på ett bra släckresultat och Luleå räddningstjänst påbörjade planering av fler storskaliga släckförsök mot bensinbränder. Denna studie är en del av det projektet och syftet har varit att genom litteratursökning och ytterligare släckförsök få en uppfattning om vilken släckkapacitet en släckbil utrustad med ett CAF-system och A-skum har.
Pyrotekniskt genererade aerosoler vid konstruktionsbränder - 2016
Författare: Jens Andersson
Varje år genomför den kommunala räddningstjänsten i Sverige flera insatser vid bränder i bostäder. Vid en del av dessa bränder kan branden leta sig in i konstruktionen. Räddningstjänsten har idag inget gemensamt tillvägagångssätt för att hantera dessa konstruktionsbränder och använder därför flera olika tekniker och släckmetoder. Den gemensamma nämnaren är att de flesta av dessa metoder leder till sekundära skador i konstruktionen.
Ett släckmedel som idag inte används vid konstruktionsbränder, men som används inom andra områden som flyg, båtar och verksamheter som är känsliga mot vatten, är pyrotekniskt genererade aerosoler. Detta är ett släckmedel som antänds och därefter producerar mycket finfördelade partiklar och inerta gaser. Pyrotekniskt genererade aerosoler har därmed möjlighet att stoppa de fria radikalerna i branden, absorbera värmen genom partiklarnas stora specifika yta och verka kvävande mot branden.
Skumanvändning vid räddningstjänsten - och dess påverkan på dricksvatten - 2015
Författare: Cecilia Leman & Elin Persson
Detta examensarbete syftar till att öka medvetenheten hos räddningstjänster om skumvätskor och deras eventuella negativa påverkan på dricksvatten. Denna rapport syftar även till att koppla samman befintlig information som finns hos räddningstjänsterna med den kunskap som kommunerna har inom ämnet.
Vissa typer av skumvätskor innehåller ämnen som kallas för poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och dessa ämnen klassas som PBT-ämnen, vilket innebär att de är persistenta, bioackumulerbara och toxiska. Det finns i dagsläget få regler och riktlinjer kring användningen av dessa ämnen, samtidigt som det råder stora osäkerheter kring deras farlighet. Det finns inte heller idag någon optimal reningsmetod för dessa ämnen, varken i mark, vatten eller luft.
Kartläggning av tillsatsmedel vid släckinsats med skärsläckaren Cobra - 2016
Författare: Mattias Lindgren
Att undvika återantändning är viktigt vid en släckinsats för att förhindra onödiga skador på människa, miljö och egendom. Skärsläckaren Cobra är ett släckverktyg som idag används vid många av Sveriges räddningstjänster och räddningstjänster utomlands. Cobran kan skära genom alla byggmaterial och skapar en vattendimma som har unika brandgaskylande egenskaper. Cobran är dock inte lika effektiv när det kommer till att förhindra återantändning. Ett ökat återantändningsskydd vill därför tillverkaren Cold Cut Systems AB (CCS) åstadkomma genom att använda tillsatsmedel. Syftet med studien är att kartlägga tillsatsmedel som genom sina fysikaliska och kemiska egenskaper kan förbättra Cobrans förmåga att förhindra återantändning vid klass A - bränder. Syftet är också att analysera dessa och identifiera de tillsatsmedel som effektivast kommer öka Cobrans egenskaper att förhindra återantändning. Slutligen ges förslag på tillsatsmedel för vidare tester med Cobran.
Utkiken använder personlig data från användarna av Utkiken genom att spara cookies och liknande för att ge en bra användarupplevelse. Delar av denna data används även för att få bra innehåll i nyhetsbreven. Ingen data säljs eller delas vidare till någon tredje part. För mer info läs Personuppgifts- och cookie-policy.
Genom att klicka på "JAVISST" nedan, är du med på ovanstående.
Tweet
Släckmedel och släckmetoder
Kommentera