Denna studie är utförd för att undersöka hur extrikation i moderna bilar fungerar genom att studera verkliga krockar. Detta görs i en amerikans databas kallad NASS och under senare år kallad CISS. Endast bilar med årsmodell 2010-2019 inkluderades och i databasen hittades 237 fall med dessa årsmodeller samt där extrikation utförts. I detta material hade flest krockat i en frontalkollision med small overlap följt av sidokollisioner. I 60 % av fallen var det enbart öppning av dörrar med spridare och i 40 % av fallen fick även klippning av struktur utföras. Cirka 1/3 av dessa bilar hade en EDR-utläsning med ursprungshastighet och hastighetsför- ändring. Endast ett fåtal av frontalkollisionerna hade en hastighetsförändring över 100 km/h, den högsta 104 km/h. I ett endast ett fall hittades rivning i svetsförband mellan golv och tröskel, I cirka 2/3-delar av dessa fall skedde krocken i landsbygd. Vid jämförelse så minskade behovet av extrikation med 67-75% om man jämför årsmodellen 2010 med 2019.

I den här studien beräknas tidsfaktorns betydelse vid räddningstjänst till vägtrafikolyckor. Tidsfaktorns värde beräknas genom att summera det räddade värdet om räddningstjänsten kommer tidigare, alternativt det förlorade värdet vid senare ankomst till olycksplatsen. I det summerade värdet ingår både personskador (döda och skadade) och egendomsskador (egendom och miljö). Frågan är inte vad räddningstjänsten som myndighet vinner/förlorar utan vad hela samhället vinner/förlorar.