Syftet med arbetet är att utvärdera olika strategier för att placera ut blödnings-kontroll-kit, vilket är publikt tillgänglig utrustning för att stoppa externa blödningar.

En simuleringsmodell har utvecklats i Arena Simulation Software, och ett basscenario där en bomb briserar på en välbesökt gågata används för att analysera strategierna. Olika placeringar av blödnings-kontroll-kit testas och utvärderas.

Resultaten påvisar att antalet personer som förblöder kan minskas om blödnings-kontroll-kit finns tillgängliga. Dock krävs också att det finns personer som är utbildade i hur dessa ska användas för att full nytta av utrustningen ska kunna uppnås. Vidare pekar resultaten på att det är bättre med färre platser, där det finns många kit, än många platser med färre kit på varje plats. Placeringen bör också göras på distans från evakueringsrutter, där det riskerar att uppstå trängsel, och därmed kan bli svårt att få tillgång till kiten.​

Som ett svar på ökningen av antalet och allvarlighetsgraden av masskadehändelser, startades 2015 Stop the Bleed kampanjen i USA. Syftet var att utbilda allmänheten i blödningskontrolltekniker och bidra till att fler kan agera som förstainsatsaktörer innan professionell hjälp kommer på plats. En del av denna kampanj har varit att placera ut blödnings-kontroll-kit på publika platser.

Syftet med den studie som rapporteras i denna rapport var att bidra med rekommendationer för hur blödnings-kontroll-kit ska distribueras för användning till skadade vid en masskadehändelse.

Diskret-händelse-simulering har använts för att kunna fånga de många stokastiska elementen i denna typ av kontext. Specifikt användes programmet Arena. Det scenario som studerats är en självmordsbombning på en icke-specificerad gågata.

Resultaten pekar på att triagering, det vill säga klassning och sortering av skadade enligt allvarlighetsgrad, ger en högre överlevnadsgrad än om behandling av skadade görs till exempel efter principen ”behandla den person som är närmast först”. Vidare är det bättre att få personer hämtar blödnings-kontroll-kit till skadeplatsen, i stället för att ala ska hämta sina egna kit. Väl på plats, är det dock fördelaktigt om fler hjälps åt att distribuera kit till behövande.​

Denna rapport syftar till att (i) redogöra för begreppet ’multipla naturhändelser’ och kunskapsläget kring interaktioner mellan olika naturhändelser, samt att (ii) fastställa vilka naturhändelser som är mest relevanta med hänsyn till beredskap och förmåga innanför Sveriges territoriala gränser. Översiktligt diskuteras dessutom förutsättningar för och behov av hantering av multipla naturhändelser. Rapporten innehåller en sammanställning av hur naturhändelser interagerar med varandra i vetenskaplig litteratur, en sammanställning av förekomst av naturhändelser i Sverige utifrån sekundärdata från myndigheter och en workshop med experter för att identifiera multipla naturhändelser med relevans för svenska förhållanden. Rapporten presenterar resultat från en första delstudie inom forskningsprojektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE), som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Formas.

Naturhändelser kan vara multipla på olika sätt. En primär naturhändelse kan direkt utlösa en eller flera andra naturhändelser. De sekundära händelserna kan sedan i sin tur orsaka ytterligare händelser, vilket skapar en kaskad av händelser. En naturhändelse kan också öka sannolikheten eller förutsättningen för en eller flera andra naturhändelser, exempelvis genom höga flöden eller långvarig torka. Det kan också inträffa flera naturhändelser som sammanfaller i tid och rum utan att händelserna är direkt relaterade till varandra...

Syftet med arbetet är att systematiskt identifiera vilka faktorer kopplat till översvämningsolyckor som har störst påverkan på kommuners möjlighet att minimera konsekvenser i samband med detta naturfenomen.


Frågeställningarna som kommer besvaras i arbetet är: 1) Vilka faktorer i händelsen har störst påverkan på kommunens och räddningstjänstens möjlighet att åstadkomma effekt på utfallet? 2) Vilka faktorer i kommunens och räddningstjänstens agerande har störst effekt på utfallet?

Syftet med arbetet är att förstå och förbättra svensk räddningstjänsts hantering av översvämningar i en värld där en ökad förekomst av extremväder väntas ge upphov till en ökad frekvens av och storlek på översvämningar i Sverige.


De forskningsfrågor som ligger till grund för detta arbete är:

• Vilka utmaningar står Sveriges räddningstjänster inför gällande hanteringen av framtidens översvämningar?
• Krävs en utveckling av nya metoder eller nytt material för att hantera framtidens översvämningar?
• Är den nuvarande samverkan mellan räddningstjänster, myndigheter och kommuner tillräcklig för att hantera framtida översvämningar?