Enligt allmänt råd till 5:5332 i BBR ska imkanaler i bostäder utföras i lägst klass EI 15 (eller med skyddsavstånd till brännbart material). Definitionen av en imkanal är enligt TNC: Plan- och byggtermer 1994 ”Frånluftskanal från matlagningsutrymme”. Många ventilationskonsulter och installatörer har numera börjat hävda att kanalen som kommer efter själva fläktaggregatet är en avluftskanal (ej frånluftskanal) och därmed ej behöver isoleras. Detta får effekten att när man exempelvis använder sig av så kallade ”kryddhylleaggregat”, fläktaggregat som är placerat direkt ovan spisen, så får man i princip ingen imkanal alls att isolera eftersom de menar att det bara är kanalen som går mellan själva kåpan och aggregatet (som sitter direkt ovanför kåpan) som räknas som imkanal. Är detta avsikten eller är tanken att även kanalen efter aggregatet ska isoleras när den exempelvis fortsätter genom lägenheten och sedan upp i ett ventilationsschakt/ut genom fasad?

Jag har en fråga gällande besiktning av IM-kanal och vem som får genomföra en besiktning av en IM-kanal som byggnadsnämnden kan/får godta. Får en privatperson som byggt i egen regi genomföra en besiktning av IM-kanal i nybyggnad av enbostadshus eller måste en besiktning av IM- kanal i nybyggnad av enbostadshus genomföras av sakkunnig skorstensfejartekniker el liknande?

Räcker det med imkanal till en kolgrill (som väl är en eldstad som ska ha en sådan skorsten-, rök- eller avgaskanal som avses i BBR 5:4256)? Finns det någon hänvisning till branschstandarden Imkanal 2012:2 klass 1a i BBR?

(...)
Jag ställer jag mig bland annat frågande till om ett gnistskydd är tillräckligt för att en eldstad för fast bränsle skall kunna placeras under en vanlig imkanalskåpa ur brandskyddssynpunkt. Andra frågor som uppstår är om dessa ugnar är godkända att användas i Sverige under samma förutsättningar som tillverkarna anger i sina manualer? Vidare funderar jag på huruvida skötselrutiner för imkanalen och brandklass på imkanalen påverkas.