Syftet med rapporten är att ge läsaren en förståelse på systemnivå av Sveriges krisberedskap och totalförsvar. Den förnyade totalförsvarsplaneringen, en komplex hotbild och nya sårbarheter gör att systemförståelse är särskilt viktigt för att kunna planera för, motverka och hantera de allvarliga påfrestningar som det moderna samhället kan ställas inför för vid olyckor, kriser och krig. Systemperspektivet ökar förutsättningarna att agera effektivt och att anpassa planer och rutiner till oväntade händelser. I förlängningen ökar möjligheterna att uppnå målet med systemet: ett säkert och motståndskraftigt Sverige där alla och envar är inkluderade och tar ansvar utifrån sin förmåga.

Rapporten beskriver svensk samhällssäkerhet ur två perspektiv: dels en historisk överblick av hur totalförsvaret och krisberedskapen utvecklats från tidigt 1900-tal och fram till idag, dels en översiktlig beskrivning av de rättsliga, administrativa och organisatoriska förutsättningarna på lokal, regional och nationell nivå. Tillsammans ger dessa perspektiv möjligheten att navigera i en samhällsprocess under snabb förändring.

Efter år av nedmontering håller den civila delen av totalförsvaret – det civila försvaret, för att använda dagens terminologi – på att byggas upp igen. Med Rysslands invasion av Ukraina har utvecklingen accelererat. I detta läge kan det finnas skäl att sätta in dagens arbete i en historisk kontext. Rapporten beskriver den civila delen av totalförsvaret – dess framväxt och fall. Den innehåller kronologiska kapitel där utvecklingen av den civila delen av totalförsvaret kan följas över tid. För den som har behov av att läsa om ett specifikt område såsom försörjningsberedskap eller psykologiskt försvar finns även ett tematiskt kapitel.

I denna avhandling studeras ett system i förändring och föreställningar om svenska kommuners beredskapstransformation. För att tolka och förstå systemförändringen används ett sociotekniskt systemperspektiv. Medvetna förändringsprocesser sker inte automatiskt utan förutsätter styrning på olika nivåer, vilket även är fallet i den aktuella processen för en nationellt stärkt beredskap. Fokus i denna avhandling ligger på just beredskap, inte kriser eller krig i sig och inte heller deras hantering. Däremot ingår beredskap i den bredare krishanteringslitteraturen vilken bidrar till att kontextualisera avhandlingsämnet. Med dessa utgångspunkter ska avhandlingens problemformulering undersökas med hjälp av tre litteraturer, eller forskningsfält: sociotekniska system, styrning och krishantering

The study examines Sweden’s strategy for total defense, emphasizing inter-sectoral collaboration at the regional level. Specifically, it aims to identify potential challenges in such collaboration, leading to the following overarching research question: What are the principal challenges linked to cross-sector collaboration within Sweden’s total defense strategy at the regional level. The study is based on interviews and observations from various collaborative exercises.

Six participants from different organizations specializing in total defense collaboration were interviewed. In addition to interviews, six observations were conducted during different collaborative exercises, each resulting in field notes forming the basis foranalysis. Data collection took place between August 2022 and October 2023. The analysis of collected data identifies three overarching themes – inability, unwillingness, and lack of synchronization – depicting the challenges of collaboration in total defense.